Svanviken

Beskrivning

Svanviken är en av Nyköpings många pärlor, placerad endast på några minuters promenad från Nyköpings centralare delar. Själva Svanviken består framför allt av blöta ängs- och hagmarker omgivna av ett åkerlandskap. Men inom naturreservatet ingår även sumplövskog och ett mindre vassområde. Att Svanvi­ken knappt ligger över havsnivå gör att Kilaån lätt kan översvämmas, ibland dessutom rätt så kraftigt. Runt ängsmarkerna finns också mycket diken och vallar med omgivande vass och buskmarker.

Svanviken. Foto © Kalle Brinell

Alla lokaler runt Svanviken är lättillgängliga, dock är området stort och det kan vara svårt att få bra över­blick. Men för bästa översikt över området ska man helst ta sig till Lindbacke (alt. Ryssbergsbacken) som är en stor säregen kulle beklädd nästan enbart med enbuskar och annan låg vegetation. Härifrån har man mycket bra uppsikt och man behöver inte bekymra sig över att något ska skymma sikten. Vill man i stället försöka se/höra vassens fåglar ska man göra ett besök vid Svanvikens plattform som ligger i sydvästra delen av naturreservatet. Plattformen är dessutom handikappanpassad, men nackdelen är att utsikten är begränsad härifrån.

Plattformen vid Svanviken. Foto © Jan Gustafsson

Vinter (dec-feb)

Som de flesta andra inlandslokaler är inte Svanviken någon bra fågellokal denna årstid. Det har dock hänt att det under milda vintrar försökt övervintra såväl tofsvipor som simänder och gäss mm. Och sammanlagt har nog ett 90-tal arter noterats under vintermånaderna vilket är mycket bra för en inlandslokal. Under mer normala kallare vintrar är områdets karaktärsarter annars varfågel, ormvråk och fjällvråk. Det rör sig även en hel del havsörnar i området och med mycket tur kan man även ha chans att få se kungsörn som är noterad vid några tillfällen i området denna årstid. Andra vinterarter som finns i området, men som man måste ägna stor tid åt att hitta, kan vara tornfalk, skäggmes och snösparv.

Utsikt från Ryssbergen mot Svanviken. Foto © Jan Gustafsson

Vår (feb-juni)

Den bästa av årstiderna vid Svanviken är såklart våren. Lite beroende på när snön smälter bort så brukar de första sånglärkorna, tofsviporna och andra tidiga vårfåglar anlända runt slutet av februari till mitten av mars. En hel del gäss brukar rasta under våren på fälten söder om Svanviken. Framför allt så är det kanadagås, grågås och vitkindad gås som ses. Sädgässen är betydligt sparsammare i området och de uppträder sällan eller aldrig med fler än ett 20-tal individer. Sällsynt har även fjällgås, bläsgås och spetsbergsgås noterats i området under våren.

Hämpling vid Svanviken. Foto © Kalle Brinell

I början av april har andra karaktärsarter såsom t.ex. enkelbeckasin, rödbena och hämpling till viss del anlänt. Mycket beroende på hur vattennivån är i Svanviken så kan en hel del simänder rasta; framför allt krickor och gräsänder. Exempelvis noterades närmare 300 krickor den 14:e april 2007. Vid ett besök kan man också räkna med att få arter som skogssnäppa, ljungpipare, brun kärrhök och vattenrall. Denna tid händer det också att området bjuder på bra sträck av framför allt bofink och bergfink, men även trastar, duvor, tranor och annat.

April är också trastarnas månad och området runt Svanviken är med största sannolikhet den absolut bästa lokalen för denna fågelgrupp i hela Södermanlands län. Det är såklart rödvingetrast, taltrast och björktrast som dominerar. Även den ovanliga ringtrasten ses nästan varje år när bevakningen är god. Notera att det är mycket tidig morgon som gäller om man ska kolla på trastar då de snabbt sprider ut sig eller sträcker iväg norrut efter gryningen.

I början av maj börjar fler vadare att anlända, och såväl gluttsnäppor som grönbenor och brushanar mfl. kan ses om man hittar några öppnare vattenytor. Sällsynt har även rödspov noterats vid denna tidpunkt. Just ur denna synpunkt är nog ett besök vid plattformen att föredra. Alternativet är att man tar sig ner söder om Stora kungsladugården där man har bättre uppsikt.

I början av maj är också dvärgbeckasin en garanterad art vid ett besök. Men för att få se den krävs det att man har stövlar och god kondition för att gå på den leriga blötmarken. Notera att det är viktigt att man i största möjliga mån försöker undvika att störa de häckande fåglarna om man nu får för sig att göra det! Dubbelbeckasin är noterad vid flera tillfällen i området, varav det vid ett flertal tillfällen varit spelande fåglar i början av maj som hörts.

Sommar (juni-aug)

Närmare 70 arter häckar i området om man bortser från reservats-gränsen. Ur häckfågelpopulationen kan nämnas bl.a. brun kärrhök, ormvråk, tornfalk, rödbena, sävsångare, skäggmes och rosenfink. Området är också ett av Sörmlands starkaste fästen för gulärla (rasen flava) som häckar med ett 15-tal par varje år. Området kring Svanviken är också bra om man vill lyssna på nattens sjungande fåglar. Under ett besök vid plattformen vid fint väder är man nästan garanterad både småfläckig sumphöna och vattenrall.

Området är som sagt stort och svårövervakat. Framför allt gäller det såklart fåglar som endast kan höras, men i området i närheten sjunger såväl kärrsångare som gräshoppsångare. Sällsynt har även flodsångare och busksångare no­terats vid några tillfällen. Uppe i skogen ovanför Ryssbergen spelar varje år flera nattskärror och det har t.o.m. hänt att man har sett nattskärror jaga insekter i skymningen i närheten av plattformen. På de omgivande åkrarna hörs nästan varje år både vaktel och kornknarr numera.

Höst (aug-nov)

Även denna årstid kan vara mycket intressant vid Svanviken. Området är tyvärr aldrig översvämmat denna årstid utan nu är det framförallt längs med diken, i buskmarker och annat man får kolla. Från slutet av au­gusti har man stor chans att få se blåhake om man letar noga. Arten kan nämligen vara ganska svårsedd. Ute på fälten framför allt söder om Svanviken har man också chans på t ex lappsparv och rödstrupig pip­lärka tillsammans med vanligare arter som sävsparv och ängspiplärka mm. Sällsynt har det i området dessutom noterats videsparv vid några tillfällen i mitten av september.

Det är som sagt områdena som ligger söder om Svanviken som är bäst för tättingar, men ett besök på norra sidan nedanför Stora kungsladugården kan, om man har tur, också ge utdelning. I slutet av september till början av oktober är dvärgbeckasin återigen en garanterad art vid ett besök. Lokalens toppnotering lyder på imponerande 20 ex i oktober 2006. Ska man kolla efter dessa bör man framför allt göra det i området utanför plattformen. Sträcket under hösten kan vara kraftigt vid Svanviken. Dock går det liksom på våren på bred front, till skillnad från de mer kustnära lokalerna som t.ex. Marsäng, Horn eller Oxelösunds vattentorn.

Ovanliga observationer i området

Mindre sångsvan, tundrasädgås, fjällgås, röd glada, brun glada, ängshök, jaktfalk, rödspov, tuvsnäppa, dubbelbeckasin, vittrut, svarttärna, turturduva, större piplärka, forsärla, ringtrast, flodsångare, busksångare, sommargylling, svartkråka och videsparv

Vägbeskrivningar

Svanviken-området ligger inom bekvämt avstånd för vandring, cykling och kort biltur. Om man utgår från vägen mot Oxelösund, har man området direkt på sin högra sida. Parkering för bilar kan endast göras i området Idbäcken t.v. om vägen. Sedan får man vandra på gång- och cykelvägen som går i riktning mot Lindbacke. Här kan man sedan vandra upp på den södra sidan för att därifrån spana av området. Man kan också ta gamla Bergshammarsvägen förbi Gumsbacken och mot St. Kungsladugården. Här kan man också parkera vid några få avfarter. Sedan vandrar man ner mot Svanvikenområdet och tittar från de högre utsiktsplatserna som man kan hitta.

För att nå de södra delarna av Svanviken åker man vägen mot Oxelösund. Sedan svänger man av åt höger vid avfarten mot Nävekvarn. Man åker på denna väg ca 2 km och svänger sedan höger mot golfbaneområdet Ärila och Ryssbergen. Strax innan man kommer fram till Ryssbergen och den stora parkeringen där så finns det en liten grusväg åt höger där det är skyltat Fågeltorn. Sväng in här och åk tills vägen tar slut. Där finns det möjlighet för ett par tre bilar att parkera. Gå sedan ut på den iordninggjorda spången fram till plattformen. Ett annat alternativ är att parkera på den stora Ryssbergsparkeringen. Vandra sedan tvärs över skidbacken och gå upp på det stora berget med utsikt över området.